Personligen tycker jag att det är ganska skönt att det för en gångs skull är normalt att vara hemma och inte vara ute och flänga bland folk hela tiden. Detta med Covid-19 är verkligen hemskt, men om man bortser från det så för mig så rullar livet på som vanligt förutom en skillnad, det är ingen som tycker att man är lat, osocial eller tråkig bara för att man inte vill ut och härja bland folk, och jag måste erkänna att det är väldigt skönt att slippa den "sociala pressen" för en gångs skull. Jag kan med gott samvete spendera all ledig tid med barn, man och djur och bara njuta av dagen utan en massa extra måsten. Jag läser om fler och fler som kommer till insikt om att livet inte är så tokigt när man är tvungen att dra ner på tempot, man har plötsligt tid för saker som man faktiskt vill göra, men som man i vanliga fall inte hinner/orkar med, man börjar plötsligt se/känna och uppskatta små detaljer i livet som man tidigare bara sprungit förbi av bara farten, för att siktet hela tiden är inställt på framåt. Men jag läser ju även om dom som tycker att det är fruktansvärt jobbigt, som klättrar på väggarna, tar till alkoholen eller blir deprimerade, men jag kan inte låta bli och undra om det inte är dom som mest av oss alla måste lära sig att slappna av, andas och framför allt, lära sig att ta tag i och hantera sina känslor. Det är väldigt mycket lättare att skuffa undan och ignorera sina tankar och känslor om man har konstant fullspäckat schema, men det innebär ju även att man springer igenom livet utan att på riktigt leva. Det som de flesta på sin dödsbädd ångrar är att de önskar att de hade lagt mer tid på annant än att jobba. Lever du för att jobba eller jobbar du för att leva? jag tillhör utan tvivel den senare kategorin. Jag vill ha energi och ork att verkligen umgås med mina barn varje dag, inte bara slänga till dom middag och kvällsmacka för att sedan placera dom framför tv:n för att min energi är slut efter en lång arbetsdag, några timmar på gymmet eller sociala möten av olika slag. Varför är det inte fler människor som satsar på att skapa/bygga upp ett liv som man inte behöver ta semester ifrån? Jo för att det betyder att vi måste konsumera mindre, offra alla fina saker och resor, men några kanske vaknar upp nu och att det kanske kan komma någotgott ur denna tragedi vi befinner oss i. Detta är långt ifrån fakta, bara spekulationer.. Men jag kan inte låta bli att känna att detta kanske kan leda till nya möjligheter att skapa nya vanor och prioriteringar, ett annorlunda sätt att leva som på sikt är positivt för åtminstone många av oss..